Under min skolgång genomsyrades matematikundervisning av räkning för hand och då framförallt i matteboken. Jag älskade matte redan från början och tröttnade inte trots den mycket monotona undervisningsform. Dock var det inte samma sak för många av mina klasskompisar. Jag har nu som lärare tänkt mycket på hur man skapar lust och glädje till alla ämnena man undervisar i men särskilt mycket i matematik. Det finns inget färdigt recept men jag har några parametrar som hjälpt mig som jag gärna vill dela med mig av. Om något är otydligt eller du vill veta mer så tveka inte att höra av dig! Jag kommer att länka till lite användbara sidor och visa några av mina exempel längst ner på sidan.

 

Först vill jag slå ett slag för ett tydligt SYFTE. Om inte eleven förstår syftet med det man gör så är det lätt att tappa deras intresse. Det är bara att se till sig själv. Vi vill, de flesta, veta syftet med saker och ting. Därför arbetar jag mycket aktivt med pedagogiska planeringar som är gjorda för eleverna. Ett språk som de förstår med ett tydligt innehåll och hur jag bedömer dem. Allt det måste vara glasklart samt integreras under hela undervisningsförloppet. Det jag menar är att den pedagogiska planeringen ska vara en del av undervisningen och inte bara tas fram i början och slutet av arbetsområdet. Detta tydliggör målen/syftet samt synliggör lärandet när man under vägens gång konkret kan som elev se vad man faktiskt lärt sig. Utöver detta arbetar jag med matteplaneringar för att tydliggöra vad eleverna ska göra. Detta har jag skrivit om i ett tidigare inlägg men jag gör en kort sammanfattning. Varje vecka får de en planering med hur, vad och när de ska göra olika matteövningar. De arbetar i sin egen takt och de väljer i vilken ordning de vill lägga upp sitt arbete. Om de inte är på plats så ligger alltid dessa planeringar på klassens blogg så de vet vad de ska ta igen. Matteplaneringar tycker jag har ökat deras engagemang, ansvarstänk och elevaktivitet.

 

Nästa viktiga parameter är att eleven äger sitt eget lärande. Med det menar jag att hen ska själv kunna uttrycka vad hen kan och vad som hen behöver öva mer på. Till deras hjälp har vi som sagt ovan pedagogiska planeringar men utöver det så arbetar vi med lärloggar genom klassens blogg. Efter varje arbetsområde får eleven svara på några frågor i sin individuella lärlogg som självklart endast elev, pedagog samt vårdnadshavare har tillgång till. Det brukar vara ca fyra frågor och detta är tre som jag använder som standard och sen varierar jag resten:

• Vad har du lärt dig under arbetets gång?
• Vad tycker du har varit svårt?
• Vilka förmågor har du tränat samt i vilka sammanhang?

När jag ställer frågor tänker jag på att de ska vara öppna. Alltså inte möjligt att svara ja eller nej utan utveckla sitt svar. Detta är självklart något eleverna måste få öva på. Till en början tog det lång tid och de behövde mycket stöttning men allteftersom blir de mer självständiga och effektiva i sin självutvärdering.

 

 

Under min skolgång var matematik ett ämne där man jobbade mycket individuellt och det är jag kritisk till. Vissa elever uppskattar självklart att jobba själva men den största skaran, upplever jag, tycker det blir roligare att samarbeta. Därför får de nästan alltid jobba ihop med någon. De får flytta runt i klassrummet bara det inte stör och så länge de gör vad de ska göra. Har hittills fungerat bra! En gång i veckan har vi en renodlad problemlösnings-lektion. Då arbetar de alltid i antingen par eller i mindre grupper. Detta för att öva deras kommunikativa förmåga och lära av varandra. Det är först när en elev kan förklara för någon annan som hen verkligen lärt sig. Vi arbetar med metoden “see three before me”, vilket innebär att eleverna alltid frågar tre kompisar om hjälp innan de ber mig. Detta fungerar också överraskande bra. Det blir inte en massa spring utan de frågar dem som är närmast. Ett annat exempel på en aktivitet som gynnas av det kollegiala arbetet är mentimeter. Vi arbetade med olika typer av diagram förra terminen och jag inledde lektionen med att skapa en omröstning i “mentimeter” där jag ställde frågan:

• Du har under en veckas tid mätt utomhustemperaturen och ska presentera detta resultat i ett diagram. Vilket skulle du välja? Stapeldiagram, Cirkeldiagram eller linjediagram.

Mentimeter är en hemsida där man kan skapa snabba omröstningar. Gratisversionen kan man ha två frågor till och det klarar man sig långt på. Elverna går in på govote.at och skriver in en pinkod som du ger dem. De röstar via digitala enheter såsom dator, padda eller mobil. Detta visar du på duken med hjälp av projektorn. I mentimeter kan man välja att dölja elevernas svar så att de inte påverkar varandra. För om eleverna ser att många röstar på ett svar så kanske de väljer samma och det är inte riktigt min tanke. Så jag brukar alltid dölja elevernas omröstning så att jag får ett så ärligt svar som möjligt. När de röstat så sa jag åt dem att gå runt i klassrummet och hitta någon som röstade annorlunda och försöka övertyga hen om att du har rätt. Sen fick de sätta sig på sina platser igen och jag slängde upp samma fråga igen:

• Du har under en veckas tid mätt utomhustemperaturen och ska presentera detta resultat i ett diagram. Vilket skulle du välja? Stapeldiagram, Cirkeldiagram eller linjediagram.

Även denna gång dolde jag deras omröstning. När alla svarat visade jag hur första och andra frågan skilde sig åt. Första omröstningen spretade mycket och inget digram stack ut men andra gången hade 22 av 24 elever svarat linjediagram. Det hade hänt något i elevernas diskussioner. De hade lärt sig tillsammans! Nu kunde de även sätta ord på varför linjediagrammet var bäst när det handlade om förändring i temperatur. Oerhört häftigt för både mig och eleverna. De blev riktigt imponerade över hur mycket de kan lära av varandra. Så denna metod använder jag mycket dels ur ett kollegialt lärande-perspektiv men också som snabb återkoppling. Det jag menar är att jag ibland vill att de ska kolla på en flippfilm eller klipp och då ställer jag ibland en fråga kopplat till det för att få en snabb uppfattning om vilka som förstått och vilka som kan behöva lite mer hjälp. Jag visar inte alltid ens elevernas omröstning. Det beror på syftet med röstningen. Mentimeter kan jag varmt rekommendera!

 

Jag har märkt att eleverna blir betydligt mer engagerade när det finns digitala inslag så det strävar jag efter att lägga in vid flera tillfällen varje vecka. Jag arbetar aktivt med att ge eleverna uppdrag på två sidor nämligen elevspel och nomp. Elevspel är en sida där jag kan skapa konton till alla elever och därigenom skicka ut uppdrag som de ska göra. Jag kan följa allt därigenom. Jag ser när de gör sina uppdrag, hur länge de är aktiva, antal fel som de gör under tidens gång. Mina uppdrag är alltid aktiva en hel vecka från söndag till söndag sen stängs dem och då går det inte att göra dem längre. Detta tycker eleverna är ruskigt kul. De älskar elevspel! Nomp är också en fantastisk sida där vi ordnat med inlogg men om jag ska kunna följa allt eleverna gör så är det en kostnad för det. Men jag använder den frekvent ändå då jag känner att jag har den kollen jag behöver ändå. Två fantastiska tillgångar om du frågar mig. Sen får de poäng för alla uppdrag och kan klättra och få medaljer så det är ytterligare en sporre för dem!

 

Ett sista tips i detta inlägg blir att arbeta flippat. Jag ser många fördelar med att flippa min undervisning. Många genomgångar väljer jag att filma och delge eleverna innan lektionen så att de har mer förkunskaper innan vi kör igång. En film är bra på många sätt. Eleverna kan pausa, spola tillbaka och titta flera gånger. Alla elever lär på olika tid och sätt och jag uppelever att jag fångar upp fler med mina filmer. Inför prov och de sitter och repeterar kan de än igen gå tillbaka och titta på mina filmer. Detta har också uttryckts många gånger vara mycket uppskattat av mina elever.

 

Detta var några knep och tips kring att skapa elevaktiv undervisning i matematik. Jag hoppas att du fått några nya tankar och som sagt hör av dig om det var något oklart eller om du vill veta mer!

Här kommer länkarna och mitt material som lovat:

Exempel från mig: LPP kap 1

Exempel från mig: matteplanering v.7. 4C

Mentimeter

Elevspel

Nomp

En flippfilm som jag gjort